Promenerade till skolan i förmiddags, framme vid första bron stannar jag upp och blir stående. Ljusnan va vacker som få gånger förr. Kan bara minnas två gånger jag sett Ljusnan så grann, men nu är inte luften ljummen, blåsten kylde ordentligt där jag stod ensam på bron med tusentals färger runt omkring mej och Whiskey Lullaby i öronen. Allt det fick mej att fundera på en hel massa saker på väg till skolan och aldrig förr har det nog tagit sån tid att ta sig dit.

Vad jag kom fram till är för djupt för att skriva här, men jag skulle gärna vilja uppmana alla som nångång krossat, trampat och tynat mitt hjärta att snällt be om förlåtelse och lämna tillbaka diverse delar så att det fungerar problemfritt igen. Jag vill känna kärlek...på riktigt igen, men det är svårt med ett icke komplett hjärta.

She put that bottle to her head and pulled the trigger
And finally drank away his memory
Life is short but this time it was bigger
Than the strength she had to get up off her knees
We found her with her face down in the pillow
Clinging to his picture for dear life
We laid her next to him beneath the willow
While the angels sang a whiskey lullaby.